Underbara Sara

Var ute i skogen med tanten i en och en halv timme igår och bara lodade runt, dinglade med benen, utforskade nya små vägar och busade på galoppsträckor. Det finns hur mycket bra små galoppvägar som helst i Kolmårdenskogarna och det är så backigt överallt så hon får verkligen jobba även om man bara skrittar.
Sara är världens underbaraste att rida ensam i skogen med. Hon är en härlig kompis som går fram överallt med öronen spetsade och stooora närborrar, men hon tvekar sällan och går alltid att övertala. Hon traskar på tills man säger annat och går oftast utan problem att kontrollera även om man galopperar och drar järnet – hon bara tycker det är roligt. Jag litar på henne till 100% och det är så helt fantastiskt att lulla runt med bara henne och rensa huvudet. Jag kommer hem som en ny människa, helt varm och go och avslappnad ända in i magen efter en skogsvända med henne.
Det är så härligt att se henne trivas och vara så lycklig i sin fina, stora skogshage. För det mesta kommer hon galopperande genom skogen och gnäggar när man ropar på henne och det är så gulligt.
Jag får nästan ont när jag tänker på att hon har det så fint nu och att jag ska ta hem henne och ställa henne i våra små leriga fållor till hösten. Det känns inte bra alls. Allt annat är kalas på NFK, men våra hagar är ju eländiga, i alla fall i jämförelse med detta.
Men men, det löser sig.
DSC00206
Den här lilla godingen går med sin likadana kompis samt Ingrids små shettisar i hagen tvärs över grusvägen utanför Sara. Han heter ”Cool” – visst är det häftigt. En minishettis som är stor som en hund ungefär och sååå söt!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s