Dagen började på Skogslotten för Emilia skulle ju rida lektion. Hennes ridlärare hade utlovat hoppning för första gången och det är det enda jag hört om under hela veckan sedan sist. Nu hade dagen till slut kommit! De börjde med att träna på att trava över bommar och stå i lätt sits och sen byggdes det ett liiiiitet hinder på kanske 20 cm (alla kan inte ens rida lätt ordentligt i den här gruppen) som de fick trava över. Om man betänker att hästarna här är kanske i snitt 100 cm i mankhöjd så får man väl anse att det är en ok höjd 🙂
Emilias lilla häst tog små skutt över och hon var jättelycklig! Följsamhet och sits kan vi komma till senare 😉
Så innan de skulle avsluta fick de också prova på att GALOPPERA för allra första gången!!! Madelene ridlärare sprang med dem en efter en och så fick de galoppera en långsida var. DET var en riktig milstolpe i Emilias ridliv! Hon var helt i extas och bara skrattade och skrattade och tyckte det var helt fantastiskt roligt. Nu är hon fullfjädrad som ryttare och har siktet inställt på ridning på hög nivå – som hennes systrar. Både hoppa och galoppera på samma lektion – första gången för både och. Det är underbart att man kan bli så ofantligt lycklig över så lite!
Från Emilias stall raka vägen till vårat där vi hade lokal dressyrtävling för storhäst idag med ca hundra starter och de hade hållit på från kl 08 när vi kom och beräknade att de skulle vara klara vid ca 19.30 ikväll. Jösses! Det hade ju regnat så himla mycket igår så paddocken var blöt med en stor pöl mitt i som flera av hästarna fick spel för men i det stora hela funkade det ok. En incident hade vi dock med en hemmahäst som skickade av sin ryttare så ambulansen fick komma och hämta henne. Otäckt. Vi åkte därifrån vid kanske fem när vi inte orkade mera (läs Emilia tjurade ihop) och nu ska jag bara lägga mig på värmedynan för min nacke är inte att leka med sedan höet i tisdags. Resten av kroppen känns hyfsat ok för en gångs skull, men nacken och axlarna är skit (som vanligt).
Det är tur att det finns hjälpredor i stallet
saraconnemara.wordpress.com 
Hej Ewa,
Tack för don kommentar i min blogg. Jag har en kompis som har varit med sin häst hos Håkan och hon var med jätte nöjd. Till mina hästar kom det ut en kiropraktor som jag blev rekomenderad av vet. Olov på Hölökliniken. Han heter Inge-Björn och är från Norge från början. Nu bor han i Tierp men är i Norrköpings trakterna en gång i månaden. Han var med riktigt bra.
Oj, både galopp och hopp på samma dag – STORT !
Kommer ihåg Beccas första galopp … skräckblandad förtjusning minst sagt *s*
Vilken dag, både hopp och galopp, 20 cm tycker jag är högt, skulle inte hoppa det själv! 😉 Jag är hopprädd sedan jag i ungdomen ramlade av när jag hoppade och kraschade min axel som nu är opererad 2 ggr och fungerar hyfsat!