Fälttävlan Mantorp

OK – igår var vi så äntligen iväg till Mantorp eftersom Nora och Supen skulle tävla.
p70 fälttävlan i klassen upp till 13 år. Debut.
Nora hade verkligen sett fram emot detta – det är ju det hon tränat för så länge. Först med Trixi men eftersom hon ju blev skadad så blev det med Supen istället. Det roliga (eller – som lite överbeskyddande mamma tycker man ju inte det) är ju att hon har hunnit träna terräng två (TVÅ!) gånger bara med den gråa prinsen innan det blev tävlingsdags. Galet – jag vet, men hon går ju inte att stoppa när hon fått för sig nåt… 🙂
Hur som helst – vi åkte hemifrån kvart över 5 och från NFK kl 06. Jag var inte i så god form vid den tiden och Supen såg morgontrött ut. Nora hade starttid kl 08.14 för dressyren så det var bara att gilla läget.
Supen vägrade äta sitt morgonhö i transporten (som vanligt när vi ska nånstans) så vi bjussade på jättefrukost med havre, Krafft och betfor så han skulle orka. Jag vet ju att han inte äter och åker samtidigt.
I jämnhöjd med Linköping började det SPÖregna så man knappt såg vägen. Kul… men det klarnade upp innan vi var framme och blev perfekt tävlingsväder under dagen. Lite rått men inget regn.

Supen var fin på framridningen och när det väl var dags att rida programmet var han helt fantastisk! Som om vi är förvånade… liksom…

Vacker prins

Jag kan väl inte säga annat än att dressyren var en total succé! 70,48%, fem åttor, resten sjuor förutom en sexa på halten (som var lite kort) och en fyra på en övergång som var lite för tidig. Alltså – hallå! Han kanske ska skola om till dressyrponny på heltid!?!? 😉
Direkt ner till släpet för att byta träns och slänga på benskydd och så iväg till hoppningen.
Banan hade vi gått innan dressyren så det var inget problem – vad som däremot var ett problem var underlaget. Det hade varit storhästtävling dagen innan och dessutom regnat så det var jättelerigt och halt lite överallt. Kändes sådär… De fick ta det väldigt lugnt men nollade. Blev lite hackigt i tempot för det var så halt men hellre att man tar det lugnt då. Supen lyfte hyfsat på fötterna och kom runt utan nagellack – han blir annars lätt så nonchalant när hindren är så pass låga.
På framhoppningen

Nu var det bara veterinärbesiktningen och banvisningen kvar innan väntan på terrängen. Eftersom Supen haft lite ont i en framhov efter att ha trampat in en sten för några dagar sedan (typiskt – lagom tills nu) så kändes det lite jobbigt att besiktiga, men det gick bra. Han har inte visat nåt på ett par dagar och är nog mest lite öm när han får nåt som trycker på, men han verkar absolut inte ha ont – då hade vi aldrig chansat på att åka.
Nora och Supens matte gick banvisningen eftersom jag lovat att inte lägga mig i nåt den här dagen. Det är de som kan hästen bäst och som har koll på hur han ska ridas. Själv rider jag bäst från marken 😉
Färdiga med allt kl strax efter kl. 10 och sedan… väntan, fika, bok, lunch för både oss och häst (som fortfarande vägrade äta sitt hö) till klockan halv tre när det var dags för Nora att rida terrängen.
Supen var taggad till tusen och Nora med. Hon var inte så nervös sa hon – mest förväntansfull. Äntligen var det ju dags!!!
Förväntansfulla

Nu vill jag bara iväg!

Underlaget kändes lite jobbigt på vissa delar av banan tyckte hon och kände därför att hon inte ville stå på som en galning även om vi broddat ordentligt och hon hade kunnat gasa lite till för idealtidens skull, men jag tycker det känns bra att hon tänker säkerhet också och inte bara drar järnet oavsett.
De nollade alla hindren, vattnet gick galant och inga andra problem dök heller upp.
Innan terrängen ledde de klassen ganska stort och när hon kom i mål hade hon några tidsfel men det gjorde inget för efter en låååång väntan på resultat visade det sig att de VUNNIT! Helt otroligt!
De slutade på 55,6 straff och tvåan hade 67,5 så det var ganska rejäl vinstmarginal.
De är så himla duktiga tillsammans de där två. De passar varandra så bra och gillar varann massor så det kan inte bli bättre!
Bästa, bästa Supen som alltid gör sitt allra bästa oavsett förutsättningarna. Bussigare ponnyskrutt får man leta länge efter.
Nora och hennes kompis som också tävlade samma dag var dessutom anmälda som kompislag där de placerade sig som fyra så det blev dubbla rosetter och plaketter samt ett fint rött regntäcke med hem.
Väl tillbaka till stallet slängde sig Supen in i sin box och åt och åt och åt av allt hö han ratat under dagen och han såg riktigt trött ut. Själva var vi fallfärdiga 🙂
LYCKAD DAG!!!

Filmen kommer i morgon eftersom Youtube är så seeeeegt ikväll… 😦

Annonser

2 comments on “Fälttävlan Mantorp

  1. Duktiga duktiga 🙂
    Såå fantastiskt kul 🙂

    vår stallkompis – Jasmine Nielsen – kom trea i sin P80 14-18 och var såklart jättenöjd. Det var henne säsongsdebut men annars är hon ju väldigt rutinerad. Ni såg inte dem. Jassan sa att hon visste vilka ni var.

    Vi får se om vi kommer till Norrköping – iså fall måste jag bli bra mycket friskare, fort…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s