Att övervinna sina rädslor

Trippelbarrar är inte Noras grej – långa, höga och läskiga – så vi var ju tvugna att lägga upp en sån och prova. Det var verkligen att göra en stor stor höna av en fjäder för när hon väl hoppade den så blev det ju så fina runda språng och Supen bara flög över utan att blinka. Seså! Nu var den rädslan borta! 🙂 Man måste ju prova sig fram. I fälttävlan är det ju trippelbarrar i banhoppningen och i P70 ligger de på 70-75 cm. Den vi satte upp låg på 90 och ca 1,20 bred och det var ju ingenting, så nu behöver man inte oroa sig för det längre.
Nora var så nöjd med hela hopperiet igår kväll när vi fick vara själva i ridhuset. Sista oxern låg på en meter och den klippte Supen som inget. Han är fin – den pojken… 😉

Annonser
av saraconnemara Postat i Övrigt

Nu får jag hämta ut min kompis!!!

ÄNTLIGEN får jag hämta min bästis! Alltså min Samsung Galaxy S2 som varit på verkstan för att den efter 3 månader i min ägo plötsligt blev blå, sen svart och sen död. Kul med en ny telefon. Not.
Tjejen i kundtjänsten på Media Markt var föga tillmötesgående när jag talade om att jag inte hittade kvittot (jag som ALLTID ALLTID ALLTID sparar ALLA kvitton!!!!) utan bad vänligt att de skulle ta fram det i datan. Jag VET att det går!
”Eh… OM vi hittar det så kan det ta upp till två veckooooooor…”
”Ok, men hur kan det vara så svårt, jag har ju exakta dagen, summan, kontokortsnumret det är betalt med – jag vet till och med vilken tid jag var här!?”
”*suck* Som sagt… det kan ta upp till två veckooooor…”
Det tog två veckor typ på timmen. Skulle tro att jag fick en liten kommentar på min inlämnade lapp: ”Tjurig, låt det ta två veckoooor. Minst.”
Lämnade till slut in den och och igår kom det ett sms om att den var klar! Och att jag skulle betala 0:- så jag hoppas det stämmer nu. Annars hade de ju kunnat säga vad som helst. Det brukar ju heta att mobilerna är antingen fuktskadade eller tappad i marken och då går det ju inte på garantin. De kan ju säga vad som helst för man kan ju inte protestera liksom.
Hur som helst – nu är det jobbigaste att jag måste göra om allt från början med mail, appar och andra nyttigheter så nu vet jag var jag gör ikväll när jag kommer hem 🙂
Rätt nöjd ändå!

av saraconnemara Postat i Övrigt

Löshoppning

Igår hamnade vi hastigt och lustigt på löshoppning med Supen. Det var ju planerat Wanja-träning men eftersom det är svårt att träna för en tränare som ligger på en playa nånstans långtbortistan så efteranmälde vi löshoppningen och DET var roooooligt hojtade den vackra grå och kunde inte stå stilla. Han brände nog all sin energi typ första två minuterna för det var ju så våldsamt skojsigt 🙂
Stackars Trixan skulle nog också velat vara med och hoppa – jösses vad fort det hade gått då *haha*

av saraconnemara Postat i Övrigt

Katrineholm

Tävling i Katrineholm. Ingen stor succé men med tanke på de missar som gjordes och att det var Noras och Supens första dressyrtävling nånsin tillsammans så var det starkt att rida ihop 55% faktiskt. Det som gick bra gick väldigt bra och det som gick sämre gick… eh… sämre 🙂
Nora var nöjd efteråt i alla fall eftersom hon vet varför hon fick de poäng hon fick och nu är det bara att nöta till nästa tävling som är i Linköping om ca tre veckor.

Liten film från framridningen:

av saraconnemara Postat i Övrigt

Att vara ponnymamma


Det är nåt speciellt med att vara ponnymamma.
Att vara ponnymamma innebär att bara serva men inte få rida själv (iaf väldigt sällan…).
Att gå upp extremt tidigt för att köra i snömodd till hoppträningar fast man kunde legat kvar i sängen ett par timmar till.
Att stå och frysa i diverse ridhus medan tårna försvinner och dotra tränar.
Att lägga mer pengar på bensin under en månad än på skojsiga prylar till sig själv för att bilen drar så mycket soppa med hästsläp.
Att vänta, vänta, vänta på diverse aktiviteter – oftast där det är kallt och blött.
Att lägga sitt arbetsschema efter tävlingssäsongen på TDB.
Att åka vändan runt stallet varje dag och lägga mellanmål i kylen (som oftast dock blir uppätet av någon annan) för att ungen kommer direkt från skolan och är hungrig.
Att få det fantastiska nöjet och förmånen att ha två underbara ponnyskruttar att klappa, pussa, pyssla med och mocka åt.
Att se sina barn ta ansvar och fatta beslut och växa med uppgiften.
Att följa utvecklingen från litet ponnybarn till självsäker tävlande snart tonåring.
Att få lära känna otroliga människor och hitta kontakter som ger så mycket av sig själva för att hjälpa just oss.
Att känna sig delaktig i gemenskapen med så många trevliga likasinnade som gör samma sak och som man gärna fikar med på läktaren (när man inte springer ner och bygger hinder).
Att då och då få sitta på dessa fina små hästar och bara njuta av en stund helt själv.

Jag klagar och åmar mig emellanåt men skulle inte vilja byta bort det för någonting.

av saraconnemara Postat i Övrigt

Vacker grå ponnyprins

Han går från klarhet till klarhet – den vackra grå.
Nora och han har sakta men säkert börjat hitta varandra. De har känt på varandra, provat sig fram, börjat våga lita på varandra, kramats och pussats extremt mycket och så igår, på Jennyträningen, var det som om alla pusselbitarna föll på plats. Plötsligt fick Nora en häst som bara flöt fram sådär som man önskar att de ska, han var lydig, lyhörd, glad och helt underbar. Nora har ju ett tag experimenterat med tempo, betsling, olika sätt att ta sig an uppgifterna, och så igår bara kändes det rätt.
Den sista banan de hoppade låg på 95 cm – 1 m och det bara FUNKADE! Supen drog tidigare under träningen ner ett hinder som brakade till ganska ordentligt bakom honom och eftersom han är lite bakskygg så blev han väldigt nervös och gillade det inte alls, men eftersom han märkte att Nora inte brydde sig så vågade han lita på henne och bara gå vidare. Kändes så skönt att se det.
I morgon ska de tävla en 90 cm Clear Round på klubben. Går det som igår så är det inga problem 🙂

av saraconnemara Postat i Övrigt

Säljes: sadlar

Har två sadlar att sälja eftersom jag inte har någon häst som kan ha dem. Jag hade verkligen hoppats att Supen skulle kunna ha dressyrsadeln men han var inte alls bekväm i den så den får gå vidare.
Alltså: jag säjer en svart Prestige modell ”Silver Star” med normal bom som går att värma om så den passar just din häst. Den är 17″ och i fint skick med mjuka, jämna bossor och jätteskön att rida i.

3500:- inkl ett gäng schabrak där lite vita hår ingår i priset 🙂 Fler bilder finns.

Svart dressyrsadel syntet – jääääätteskön med djupt säte, långa stroppar. 17,5″ och vid i bommen. Säljes komplett med sadelgjord, stigläder (junior) och stigbyglar. Mkt fint skick.
1200:- inkl en bunt schabrak – också där med vissa vita hår som du får på köpet 😉

Maila mig på saraconnemara(att)gmail.com vid intresse.

av saraconnemara Postat i Övrigt

Hoppande hoppeponny

Han kan inte bara dressyra, han kan hoppa också – den vackra gråa.
Idag var det dags för Noras och Supens allra första hoppträning som gick av stapeln på Hageby RK för Jenny. I stort sett hennes gamla hoppgrupp som vi ju haft en paus från eftersom det inte funnits nån ridbar häst men nu var det dags igen.
Dagens övning var en bana med en kombination och en böjd linje och Supen var taggad redan från början. Han stod på stället och studsade och ville bara iväg och först gick det lite väl fort men han var ju fortfarande helt påverkbar och lydig men Nora valde ändå att flytta tygeln lite i bettet för att få bättre kontroll – om inte annat för att själv känna sig säker. Hon har ju inte vett att bli rädd den ungen, men hon vill känna att hon har koll på läget.
Det gick KALASBRA allting!!! Han är ju så himla bussig den hästen – bara styr, gasa och så sköter han resten.
Sista hindret låg på närmare metern men Nora som lärt sig att inte titta på hindret utan rakt fram tyckte inte att det kändes högt alls, det kändes högre när hon tittade ner. Baggis, sa hon och jag kunde andas ut…
Supen är så snäll att ha med. Han blir lite tittig precis när man lastat ur på ett nytt ställe, men det tar bara några minuter så är han hur cool som helst och sen är det bara att rida.
Han kunde inte gå ur transporten idag heller utan skuttade ut och för säkerhets skull skuttade han in också 🙂 Jaja, han lär sig väl… eller nåt… eller not…
Hur som helst – han bara växer för varje dag, han går från klarhet till klarhet och jag säger som Ronja: ”Det är ett redigt klipp vi fått tag i!” *haha*

av saraconnemara Postat i Övrigt

Dressyrande hoppeponny

Dressyrträning stod på schemat i eftermiddags för Nora och Supen.
Vi hade bokat en tid hos Lisbeth för att få hjälp med att hitta knapparna på den vackra gråa för även om man tycker det går bra så finns det alllllltid saker att peta i och ändra på för att få det ännu bättre. Sagt och gjort – vi packade in all utrustning i bilen och lastade ponnyprinsen. Härom dagen provlastade vi för jag kom ju på att vi inte testat det själva sedan han kom och det är inte kul att stå där med en häst som testar mig och kanske inte vill gå på. Nu var det inga som helst problem, men det kändes tryggt att ha provat i alla fall.
Inga problem idag heller och han stod så snällt hela vägen, jag märkte knappt att han var med.
När vi kom fram och så gjorde jag som vi alltid gör med Trixi – öppnar och småpratar lite och kollar att hon är ok innan man packar ur och tar på ev. väst och sånt. Det tror jag inte är Supens medlodi. Han ansåg att om jag nu pratade med honom så skulle han ut NU! Inte om ett par minuter utan NU! Det var ett väldans hallå ett tag och han trampade runt och hade sig. Jag öppnade fram på släpet och då kom han på att han ju aldrig gått ur ett släp framåt förut. Han frös fast, tog ett steg framåt, ett halvt till, frustade lite och HOPPADE ner för att slippa gå på brädan. Ja, det är ju onekligen en effektiv teknik för ut kom han ju – fort.
Det var mörkt men det verkade inte störa honom för paddocken var ju upplyst. Lisbeth är inte nådig att rida för, där får både häst och ryttare kämpa på ordentligt, men hon vet vad hon pratar om och även om hon kan vara jäkligt tuff och Nora kan bli nog så sur på henne ibland så har jag alltid med mig en unge hem som vuxit och förstått varför hon ska göra på ett visst sätt och varför hästen gör som den gör.
Hon fick träna på att verkligen RIDA och inte åka häst. Supen som tyckte att han var duktig fick snart veta att det krävdes lite mer än att springa fort och kröka på nacken för att göra Lisbeth nöjd, han fick jobba ordentligt på små volter och med mycket lösgörande och den sista kvarten såg han helt fantastisk ut! Han trampade under sig och gick i en stadig hög form som kunde göra vilken dressyrdomare som helst lycklig 🙂 Lisbeth med, hon tyckte han var otroligt läcker och att han skötte sig riktigt bra när han väl kom till arbete.
Så packade vi in en dyngsvettig ponnyprins och en trött unge i bilen och när vi landade på NFK så hoppade den vackra gråa ut ur släpet igen – inte sätta fötterna på lemmen… läskigt…
Han blev ordentligt avsvampad och fick ett nytt, fräscht fleecetäcke innan han fick gå in i den nystädade boxen för em-mat. Han såg väldigt nöjd och avslappnad ut där han stod och mumsade.
I morgon har de hoppträning för Jenny på Hageby. Att det blev två träningar dagarna efter varandra var väl inte det ultimata, men han får bara jogga lite på söndag så han inte blir stel efter hoppningen och så blir det till att vila på måndag.
Vilken pärla! 🙂
Vänlig och vacker

av saraconnemara Postat i Övrigt