Lösenordsskyddad: Så var de bara en….

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Annonser

Grattis till mig!

Jag fyller år idag. Blir ett år äldre alltså. Vet inte om det är så mycket att fira, men dagen började i alla fall kalasbra med att Emilia kom in och väckte mig och sjöng och lämnade över godis som hon valt ut till mamsen (hon kan sin mamma…) och ett fint kort som hon skrivit själv.
Under dagen vankas det jordgubbstårta såklart och en sväng ut till hästarna.
Jag red Sara för första gången igår och hon var laddad, men hanterbar. Vi skrittade bara och stretschade och mjukade upp och hon tyckte jag var skitjobbig som kom här och ställde krav efter flera veckors semester.
Nora red Trixi som ju också vilat – fast inte lika länge – och hon gick som en liten klocka! De tränade skänkelvikningar i galopp och det gick kalasbra faktiskt. Inte perfekt men riktigt bra för att vara dem. Det märks att Nora lärt sig mycket i dressyren på ridlägret.
Själv klarade jag att rida och fixa utan problem, men så reste jag mig ur soffan igår kväll, lite snett antagligen, och nu har jag så jäkla ont i ryggen igen. Det hade ju precis börjat gå över!!! 😦
Idag blir det Daniella som får skritta tanten för det är inte att tänka på för min del. Trist.
Jaja, lite tårta kommer nog att pigga upp! 🙂

Alltså…

Varför kan inget bara bli som man vill för en gångs skull? Just nu känns det som om alla små saker går mig emot (och de stora ska vi inte ens tala om…) och det börjar bli tröttsamt. Faktiskt.
Jag skulle ju åka till betet och rida Sara hade jag tänkt idag innan jobbet. Nora skulle följa med för vi måste sätta igång Trixi inför lägret som börjar på måndag eftersom hon vilat helt i fem dagar nu. Vad vaknar man till i morse då? SPÖregn. Inte bara lite droppar utan hela luften var vit och det finns inte en chans att man kan rida i det utan att drunkna. Inställt alltså.
Så har min mobil lagt av. Jag kan inte ringa eller skicka sms eller nåt och jag blir gaaaalen! (Ja, jag har betalat räkningen). Gud, vad handikappad man blir utan telefon. Det märker man inte förrän man inte har en. Måste fixa det.

Finns det inte nåt bra mitt i det här då? Jo, små guldkorn kan man hitta, men tyvärr är det inte de som överväger för tillfället.
Fast det är klart – jag är väldigt glad över min frukost som jag precis knaprar i mig för jag har gjort en stor balja av mitt favorit-te som inte funnits att köpa på ett halvår och nu har kommit tillbaka. Det heter Needwood och finns på Kahls Te & Kaffehandel. Precis så ska ett te smaka! 🙂
Och så har jag kommit på att när man köper lunch på thai-stället mitt emot vår butik (som för övrigt har fantastiskt god sushi också *mums*) så kan man be om extra ris och eftersom man får så fruktansvärt mycket mat så räcker det då till 3 luncher för mig på jobbet! Då är det ok att inte ta med lunchlåda när man får mat i tre dagar för 60:- med personalrabatt! Nu har jag ätit kyckling i kokosmjölk med röd curry och ananas i två dar och det blir väl det idag också antar jag 😉
Dessutom har jag hittat en kalasbra olja till håret som räddat hela min kalufs från friss och trasiga toppar. Som jag har letat efter nåt sånt, men nu är jag fin i håret igen.
Och så är jag liiiite bättre i ryggen och det är ju alltid ett glädjeämne med tanke på hur svårt det är att klara vardagen med jobb och hästar när man inte kan varken lyfta eller böja sig alls.

Man kanske inte ska klaga så himla mycket trots allt… Det ser ju ut att finnas små guldklimpar i tillvaron om man bara letar lite… 😉

Två knådade hästar

Equiterapeuten var hos ponnyskruttarna igår och de fick en ordentlig genomgång med knådning, knäckning och lite akupunktur.
Hon tyckte att Trixan var en jättefin liten ponny som bara behövde stretcha ryggmusklerna lite genom att bli riden i en låg och rund form lite mer och böjas och gympas i sidorna.
På Sara hittade hon precis som jag trodde hennes skada i höger bakknä och tanten var INTE glad åt att bli knådad och få nålar satta där. Dock tyckte hon att jag skulle börja rida henne lite smått, sätta igång henne i skritt först så att hon fick mjukas upp lite eftersom det ju har varit flera veckors vila. Nu är ju nästan all hälta borta och det är mest stelt och lite trist där bak så hon trodde absolut inte att det skulle göra något att jag satt på, snarare att man då kan stretcha henne lite och få henne att jobba bättre än om man bara går promenader.
Det är nästa projekt alltså – igångsättning. Lika kul varje gång men med skillnaden att tanten är ganska överladdad just nu och gärna springer mer på snedden och höjden och frustar än knallar på lugnt och sansat. Men det känns ändå väldigt bra att det inte hittades något mer stort och trasigt. Alltid skönt att få en liten uppdatering om hur skruttarna mår.

Känns lite tomt…

…att inte ha Norpan hemma och inga ponnyskruttar att rida på och mocka efter. Sara var jag ute och hälsade på igår och gick en promenad i skogen. Satt på lite lite och jag vet inte riktigt vad jag kände för hon hade ben åt alla håll och var väldigt spänd och stel – hon har ju stått i lite över en månad nu. Hon ville helst skutta iväg i någon gångart som jag inte riktigt känner till, men nu ska vi ju ta det försiktigt så det blev inget av med det minsann.
Nora ringer flera gånger om dagen och berättar om allt de gör och hur det gått och hon låter väldans glad och nöjd och Trixi har hittills varit snäll.
Själv jobbar jag på, men på torsdag ska jag faktiskt vara ledig för då åker jag, Magda och småjäntorna till Eskilstuna och går på Parken Zoo. Lite lagom för de små och för min kassa 🙂 Hoppas på fint väder bara…

Liten tjej på stor häst

Nora hade ridlektioner att rida igen och då blev det till att hänga med på en programridning igår kväll (när inte internet funkade igen så jag kunde uppdatera 😦 ).
Hon fick stora Griga som hon aldrig suttit på förut – hon rider ju inte storhästar i vanliga fall – det gör man inte så ofta när man är bara drygt 140 lång. Det var vääääldigt pirrigt, men jösses vad duktig hon var! Själv tycker jag det är ett lite skumt program där man ska göra en volt på slutet och låta tyglarna glida ur handen för att sen samla ihop hästen igen. Hm… finns säkert nån smart förklaring till det?
Framridningen gick bra när hon väl hittade knapparna på sin häst och visst är det lite ostadigt emellanåt och lite vingligt, men i det stora hela så tycker jag hon gör ett bra jobb med en ny häst som är alldeles för stor. Jag tror vi håller oss till c-d-ponny ett tag till 🙂
Norpan var jäääättelycklig efteråt och kunde inte sluta prata om hur roligt det varit! Att hon dessutom red programmet på 59% trots en etta i protokollet där hon helt missade ett moment och en femma på den vingliga halten på slutet – bara 6 och 7 annars – gjorde henne ju inte mindre stolt.
Inte världens bästa filmkvalitet, men vad kan man göra i ett mörkt ridhus…

Tävling

Dressyrtävling i Åtvidaberg med laget. De var jätteduktiga och jag är helt slut efter en lååååång dag som dessutom innefattade kvällsfodring i stallet. När vi kom tillbaka så la vi ut några galoppbommar åt Trixi att härja av sig över också (efter en sväng till McDonalds) och nu ska jag hoppa i säng snart för det är ju en dag i morgon också. Jobbar em och ska väl ta en liten sväng till stallet på fm.
Natti!

Cirkus i stan

Jag är definitivt ingen cirkusfantast, men när nu Nora fick gratis biljetter och gärna ville gå, så går jag med naturligtvis. Vi ta med småtjejerna och tar ett par timmar ikväll till att titta på clowner (läskigt tycker jag), hästar och akrobater, käkar sockervadd och klappar djuren. Kan nog bli riktigt trevligt när jag tänker efter 🙂

I övrigt är det till att ladda inför morgondagens dressyrfinal i Åtvidaberg. De är fyra lag som ligger lika i topp så det kan bli riktigt spännande. Jag antar att det blir jag som måste läsa programmet för deras lagledare kunde inte åka med så jag rycker väl in då.
De har starttid kl 15.20 så det känns som en seeeeg eftermiddag, men å andra sidan behöver vi inte åka så tidigt på morgonen och det är ju också skönt.
Wish us luck!