Härligaste Trixan


Lånad film från Eva och Ida (som hade Trixi innan oss) där Nicole rider Trixan på terrängbanan i Mantorp. Man verkligen ser hur härligt den lilla röda ponnyskrutten tycker det är att riktigt få sträcka ut och hoppar gör hon ju som en gud.
På söndag är det klubbtävling på NFK och Nora ska rida en 60-runda med stilbedömning som lite uppvärmning innan 80-klassen. Mamsen är förstås redan skitnervös. Som vanligt.
Men de kommer säkert fixa det galant. Mycket bättre om jag inte är där och tittar *haha*

Hästsöndag

Eftersom Milla sov hos sina kusiner in Linköping i natt så kunde jag få sova en liiiiiten stund i morse. Är det då inte typiskt att man vaknar halv åtta och inte kan somna om???

Eh… fäller min häst eller fäller min häst???

Vi åkte till stallet vid halv ett för det skulle komma en tjej och prova Sara eftersom jag behöver någon som kan rida henne ett par dagar i veckan när jag jobbar mycket i perioder. Sara var dryg men det gick riktigt bra på slutet så vi kom överens om att hon provar ett tag så får vi se. Tisdag blir första dagen så jag hoppas tanten sköter sig då…
Några timmar senare var det dags att lasta Trixan för det var hoppträning för Jenny som stod på schemat. Det märktes på ponnyskrutten att hon hade härjat i skogen igår för hon kändes lite trött sa Nora, men de kämpade på och hoppade långa banor idag. Den sista var på 9 språng tror jag och det gick galant.
Nu har vi fått reda på datumen för div.3-hoppningen också så vi kan planera våren lite och det är ju bra när man jobbar helger som jag gör.

Jag är jättetrött så nu blir det bingen för mig strax. Kanske ett avsnitt eller två av ”2½ Men” först bara… 8)

Hopptävling

Ja, vad ska jag säga – en fantastiskt härlig dag med två klockrena rundor av Nora och Trixi. Den ponnyskrutten kan man lita på att hon gör sitt jobb! Om man heter Nora vill säga… 😉
De startade först 60 cm för att jag gärna ville att Nora skulle känna hur hon kändes eftersom hon varit lite knäpp å knasig hela veckan men det gick helt problemfritt.

Inför 80-klassen var jag så nervös så jag bad en annan mamma filma och hon fick inte med alla hinder men nästan 🙂 Också det en klockren runda och Noras första 80-klass utanför klubben så det var ju roligt! Att hon sen var den definitivt yngsta ryttaren på den minsta hästen i 80 cm gjorde henne ju bara ännu ett snäpp stoltare 😉

Såhär stolta var de efteråt:

Dressyrträning

Idag var Lisbeth hos oss och Nora och Trixi fick sig en riktig dressyrlektion så båda var jättesvettiga efteråt men det gick riktigt bra!
Emilia fick skritta av efteråt.

I morgon ska vi ju till Eken som har banhoppningsträning (typ som clear round på valfri höjd) och Nora ska starta 70 och 80 cm.
Vi ska ju på födelsedagskalas senare på em till Magda som fyller 22 och äta marängsviss efteråt så vi har inte hela dagen på oss.

Härom dagen tog sig Magda och Emilia an projekt ”befria Sara från vinterpälsen”. Det är ett evighetsslit och hon fäller så jag snart får sticka en liten vintertröja åt henne för vintern är ju inte slut än även om hon tror det och kastar av sig hela pälsen…

Hm…

Man ska inte hoppa, det har jag alltid sagt. Jag är liksom lite mörbultad idag efter mina bravader med den lilla röda skatan igår (hon är liiiite i onåd just nu – därav smeknamnet) men inte värre än att jag är villig att ge mig på det igen framöver bara för att se om jag klarar det 🙂
I morgon kommer Lisbeth och ger Nora och Trixan en ordentlig dressyromgång och det kan nog behövas för det var länge sen sist nu…
Såhär såg det ut i höstas – med lite slit kommer vi nog tillbaka dit 🙂

En unik bild *haha*


En unik bild på så sätt att det för det första är jag och Trixan tillsammans, vi hoppar (första och enda gången jag hoppat henne – i somras) och jag är med på bild på bloggen. Det har bara hänt en gång tidigare och det var ju härom dagen. Jag kanske håller på att förvandlas från doldis till linslus 😉
Vad jag kommer ihåg från den gången är att hon var helt otrolig. Jag gasade och styrde och hon bara sög i mot hindren och klippte lätt 75 cm utan att det knappt kändes när jag satt på. Jag som är dressyrmupp och tycker det är lite otäckt att hoppa känner att den här lilla ponnyskrutten skulle jag kunna starta en liten clear round eller nåt på. Kanske får truga och be Nora om jag kan få låna henne nån gång på klubben… f-n tro’t *haha*

Ett år

Vi firar ett år med Trixi. Hon och Nora har verkligen varit en perfekt matchning och båda har utvecklats enormt. Nora har blivit kaxig och duktig och rider på ett helt annat sätt än förut. Trixi har blivit en trevligare och mer väluppfostrad liten häst, springer inte längre över oss och larvar sig inte varken i spolspiltan eller när man hanterar henne. Vi kunde inte fått en bättre ponnyskrutt!
Nora älskar henne så enormt och det känns som om de kommer hänga ihop läääänge än.

Idag har vi varit först på Skogslotten med Emilia och hon red lektion på ”Alva”. Gick lysande. Hem en sväng och så till NFK för att fixa med våra hästar och lasta Trixi för det stod hoppträning på schemat idag. Jennyträning på Hageby.
Nora har ju fortfarande ont i sitt ben sedan i förrgår när hon nästan gick omkull med Trixan så de tog det lite lugnt, men var jätteduktiga i alla fall.
Lite bilder som rara Ida tog på hoppningen på jullovet:


Alla bilder är tagna av Ida Karlsson

Hoppning hela dagen


Debuten i 80 cm-klassen!
Trixan är bäst och Nora är också bäst! Så det så! 🙂

Lägger inte ut allt från Chokladhoppningen men rundan där Nora fick rida en av stallets bjässar – Zack – barbacka ser ganska rolig ut. Liten tjej på jättehäst men hon får bra sprutt på honom fast han är så tung och hon var nöjd och glad efteråt. Hindren ligger bara på typ 50 cm men det kan ju kanske vara lagom när man får en häst man aldrig hoppat förut och dessutom utan sadel… 😉

Mellan omgångarna var det varm choklad och bullar uppe på ”Hyllan” och det behövdes. Efter fyra rundor på samma dag var Nora ganska mör och trött när vi åkte hem.

Nu ska vi snart åka och kvällsfodra också någon gång efter halv nio. Känns som om jag fått min del av stall för idag, men det måste ju göras så det är väl lika bra att ha det gjort. Inget större arbete, mest att det är skönt att komma hem och sätta sig när man varit i stallet i hur många timmar som helst – inte åka tillbaka dit igen…
Men jag ska inte klaga – det finns värre saker att göra än att åka och umgås en stund till med ponnyskruttarna 🙂

Dagens lilla övning…

…blev en liten studsbana som gympa för Trixi och 80cm-träning för Nora inför morgondagen.
Trixan gillar galoppbommar och studs och pinnar alltid på som 17 och Nora som inte gillat det förut har insett att det är både kul och nyttigt.
På slutet la vi upp sista hindret på drygt 80 cm och det var ju inga problem som synes 🙂 Ser så enkelt ut när någon annan gör det. Skönt att jag inte har några egna tävlingsambitioner *haha* Fast det är nästan värre att stå bredvid och titta och vara nervös. Nora säger att jag måste vara den mest hysteriska mamman i hela stallet även om jag försöker att inte lägga mig i och så… Kan inte den där lilla våghalsen bara börja med dressyr på heltid istället? Känns liksom lite tryggare. Och så pratar hon om fälttävlan… herregud – jag kommer bryta ihop…

Själv har jag stått på jobbet på eftermiddagen mer sjuk än frisk, men det känns ändå som om min förkylning kaaaaanske håller på att vända lite… tror jag… hoppas det…

Varm choklad+hopptävling = Chokladhoppning!

Kul att ni gillade att jag släppte in Norpan på min blogg! Hon var glad och stolt att få skriva ett inlägg och det blir nog fler gånger.
Vill förtydliga ang. ”Chokladhoppningen” att det heter så för att mellan första och andra omgången så går alla tävlande upp på ”Hyllan” (alltså vårt fik i stallet) och dricker varm choklad och värmer sig och där delas även hästarna ut till nästa omgång och man får veta vad som hänt med just sin häst. Förra året hoppade Nora barbacka i grimma med balsnören istället för tyglar. Kändes lite skakigt, men gick galant! Undrar vad hon får göra iår. De anpassar ju såklart häst och bus efter ryttaren för ingen är ju intresserad av olyckor, men det ska ju samtidigt vara en utmaning och det brukar vara jättekul. Säger jag som bara tänker stå bredvid och titta på 😉
Jag är inte så äventyrlig av mig… eller kalla det feg om ni vill… 🙂